Läs Berättelsen

En solig eftermiddag satt Subjekt och Predikat i sin koja och gäspade efter lunchen. "Vi borde hitta på något nytt!" sa Predikat.

Plötsligt hördes ett fniss bakom dörren. Den öppnades långsamt – och in hjulade en liten figur: ett rött kryss med ett busigt leende.

"Hej!" ropade krysset. "Jag heter Inte! Jag älskar att leka med meningar!"
Subjekt reste sig nyfiket: "Vad gör du för något?"
"Jag ändrar på saker!" sa Inte glatt. "Säg en mening – så visar jag!"

Predikat sa: "Vi springer."
Inte gjorde en kullerbytta och skrek: "Vi springer inte!"

"Åh!" utbrast Subjekt. "Du gör så att det Predikatet säger... inte händer?"
"Japp!" sa Inte stolt. "Jag är en negation! En liten men viktig en."
Subjekt klappade händerna. "Okej, vi säger: 'Vi sjunger.'"
"Nu testar vi med mig!" sa Inte. "Vi sjunger inte!"

Predikat fnissade. "Du är som ett litet troll! Du vänder på världen – med bara ett ord."